Jag har ju brukat vara ganska öppen om mig själv i min blogg, men ni som är känsliga bör kanske överväga att hoppa just det här inlägget...
För ett tag sen berättade jag om min cellprovstagning, om ni minns det. Ni vet det dom där två unga manliga läkarna med mikroskopet upp i hemligheten?
Det var i alla fall små förändringar som skulle tas bort, en sk laserkonisering. Inget supertrevligt ingrepp, men jag fick en mugg lugnande innan så det gick bra. Sov som en gris på "uppvaket" i två timmar utan problem. Skönt för en trött mamma!
Idag hade det gått 6 dagar, helt utan några problem....
Då började jag blöda!
Jaha ja mensen nu igen (Jag är en sån där människa som blir lika överraskad varje gång den kommer, har ingen koll alls på min menstruationscykel, den kommer ju ändå liksom)
När jag hade bytt binda för 5:e gången på en timme började jag misstänka att det kanske inte var så... när jag fick lov ta på mig lilla Olivers blöja blev jag lite orolig... När jag tom fick lov att byta blöja bet jag i det sura äpplet och ringde kvinnokliniken.
- tror du att du ska förblöda? Frågade den snälla systern i telefonen
- njae, det vet jag väl inte, men ge mig några timmar så...
- måste du byta binda minst en gång i timmen så bör du komma in
- Okej, då får jag nog sätta mig i bilen, för jag har gått över till barnblöjor nu..
- Kom in!
Sagt och gjort, Marcus fick kliva upp och köra in sin fru till Falun, så att hon inte skulle förblöda ur självaste skruttan. Det vore ju lite drygt.
Kan ni gissa om det var pinsamt att ta av sig byxorna och flasha babyblöjan som stack upp ur trosorna? en aning kanske, -Nöden har ingen lag sa jag lite skämtsamt till läkaren.
Nu är i alla fall problemet åtgärdat, med lite piller och en magisk tampong som tydligen kan stoppa blödningar. Dessutom bjöds jag på ett vaginalt ultraljud, som visade lite fri vätska i buken, vad det betyder vet jag faktiskt inte, men det var inget dom ville undersöka vidare, så fine by me.
Nu är jag fixad igen, men fick stränga order om sängläge i dag och lugna aktiviteter ett tag framöver. Jag tycker ju inte jag ansträngt mig så mycket på sistone, men tydligen skulle man inte ha burit ved, burit barn, gjort situps... ja ja. Nu vet jag det oxå!
Alltid lär man sig nåt nytt.
Fortsatt trevlig kväll, nu ska jag inta sängläge istället för soffläge.
tisdag 24 februari 2009
måndag 23 februari 2009
söt som socker
Så här såg Aron ut när jag hämtade honom på dagis förra veckan, söt va.
Hans avdelning är nog en av världens bästa, fröknarna är så mysiga och dom hittar på så mycket bus med barnen.
Idag är stora pojken sjuk, han hade ruskiga feberdrömmar inatt. Det var hemskt.
Han skrek när han såg mig, det var som att han inte ens såg att det var jag. Vi fick väcka upp honom och ta med honom ner till soffan istället. Men sen har han sovit bra hela natten och idag känns han nästan feberfri. Bra det, för på onsdag sticker vi till stugan i Gopshus och ska åka lite skoter. Sen blire vasaloppet på söndagen. Alltså att titta på! Farfar Kalles stuga ligger alldeles brevid spåret, så man kan nästan sitta i soffan och kika på åkarna utanför fönstret.
Ska bli ksönt att komma hemifrån en sväng faktiskt.
Idag börjar min nya kurs, beroendelära. Verkar jättespännande faktiskt. Jag kommer nog aldrig sluta skolan som det ser ut nu. Tyvärr kommer väl CSN säga ifrån till slut. Synd att man inte kan läsa hela livet. Fatta vad smart man skulle bli, och va skönt livet skulle vara.
Att Veta när man vet något och att veta när man inte vet något, det är kunskap // Konfucius
söndag 22 februari 2009
sova sött
Tänk att få somna sött i vackra Amelie från Mio....
Ja tänk om man hade 10 papp som låg och skräpade, då skulle denna vackra säng få förgylla mitt hem och i det söta sängbordet skulle jag ha mina böcker och mina korsordstidningar (jag har aldrig hymlat med att jag är en aning tantig), och Marcus kunde kanske ha nåt annat i sitt,.. .typ skotertidningar och tv-dosan.
Drömmar är ofta det skönaste i livet och den som inte kan drömma och vars själ inte drömmer sig bort i fjärran, han kan inte heller bli något stort // Gustav Stresemann
melodifestivalen
Nyss hemkommen från melodifestivalen.
Det var helt okej, bäst av allt var uppvärmningsunderhållningen, efter det kom Molly Sandén.
Otroligt mycket röst i en så liten människa.
I övrigt tycker jag att själva evenemanget förlorar mer av sin glans ju mer åren går, är det mig det beror på eller är det upplägget? Helt otroligt är oxå att en public service kanal som SVT kan få in så mycket reklam under kvällen. Hur går det ihop med det fakto att de inte får göra reklam? Underligt är det i alla fall.
Nu har jag hämtat hunden hos grannarna, hittade henne mysandes i soffan när jag kom dit, lillbusan. Tydligen hade hon haft en riktigt skön kväll med chips i soffan. Det är till att bli bortskämd minsann.
Passade på att ta ett glas vin, då jag är både man och barnfri ikväll så ska jag passa på att sova riktigt länge imorgon. Men först väntar en god bok i sängen.
En liten visdom:
Självrespekt är viktigare än position och karriär.. // okänd
Det var helt okej, bäst av allt var uppvärmningsunderhållningen, efter det kom Molly Sandén.
Otroligt mycket röst i en så liten människa.
I övrigt tycker jag att själva evenemanget förlorar mer av sin glans ju mer åren går, är det mig det beror på eller är det upplägget? Helt otroligt är oxå att en public service kanal som SVT kan få in så mycket reklam under kvällen. Hur går det ihop med det fakto att de inte får göra reklam? Underligt är det i alla fall.
Nu har jag hämtat hunden hos grannarna, hittade henne mysandes i soffan när jag kom dit, lillbusan. Tydligen hade hon haft en riktigt skön kväll med chips i soffan. Det är till att bli bortskämd minsann.
Passade på att ta ett glas vin, då jag är både man och barnfri ikväll så ska jag passa på att sova riktigt länge imorgon. Men först väntar en god bok i sängen.
En liten visdom:
Självrespekt är viktigare än position och karriär.. // okänd
fredag 20 februari 2009
muffins
Muffinsbak, mumma!
Idag hade jag och pojkarna lite trist på em, och jag hade ingen lust att gå ut så då drog vi igång ett bak.
Den här sidan är helt gudomlig och har över 800 muffinsrecept.
Vi testade dessa idag.
Visst ser dom mumsiga ut. Härliga äpelmuffins med kanelkrisptäcke.
Å så här såg dom ut när jag tog ut dom ur ugnen... vad hände på vägen? Jaja, goda var dom i alla fall, och det är väl huvudsaken.Här är receptet:
2 ägg
2 dl socker
50 g smör eller margarin
1 dl mjölk
3 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 äpple
Täcket:
1/2 dl havregryn
1/2 dl socker
1 1/2 msk margarin
2 msk kanel
Vispa ihop socker occh ägg tills det blir pösigt helst med hjälp av elvisp eller matberedare. Smält smöret, rör ner mjölken i det smälta smöret. Rör ner den ljumma vätskan i den porösa smeten. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker. Häll ner i smeten. Rör smeten slät, men så lite som möjligt. Tärna äpplet och vänd ner försiktigt. Fyll muffins formarna till hälften.
Blanda ingredienserna till täcket i en skål med en gaffel tills det blir en smullig massa. Bred eller smula över smeten.
Grädda i ca 210°C i 18-20 min. Låt svalna lite innan avnjutning.
torsdag 19 februari 2009
HM home
Hennes har börjat med en heminredningskollektionSpännande, och faktiskt lite roliga saker!
Gillar speciellt den virkade filten, så snygg! Följer med spänning utvecklingen av den här idén
kommer det komma en vår och höstkollektion eller kommer dom uppdatera lika sällan som IKEA?
onsdag 18 februari 2009
Ett gott skratt förlänger livet
Den här har jag skrattat gott och igenkännande åt många gånger. För visst känner ni igen den här känslan? Den där nanosekunden innan man kokar över helt!
Vi är alla lite sinnessjuka
man har en del konstigheter för sig, det har alla människor. Det kan vara allt från oskyldiga "inte gå på a-brunnar" till rena tvångstankar.
Jag har en del tok för mig jag med, en del har jag inte ens varit medveten om tidigare.
Tex:
- jag sjunger "den som äter palsternackor han går inte av för hackor... osv" tyst för mig själv i huvudet medan jag borstar tänderna... har ingen aning om varför, men jag har en förnimmelse om att mamma brukade sjunga den när jag var liten.
- Jag måste ha vattnet på när jag kissar, det vet jag att det är mammas fel för att hon alltid lät som en vattenkran när man var liten och skulle kissa. Det tror jag är rätt vanligt faktiskt.
- Jag äter inte det sista hörnet på mackan, hamburgaren osv. Vet inte varför!
Underligt det där när man tänker på det. Men det är ju något man utför varje dag, alla dagar i veckan utan att man ens reflekterar över det konstiga i det hela.
Vad har ni för konstiga "ticks", tvångstankar eller vanor?
dagens visdom:
I am always willing to learn, however I do not always like to be taught.
// Sir Winston Churchill
Jag har en del tok för mig jag med, en del har jag inte ens varit medveten om tidigare.
Tex:
- jag sjunger "den som äter palsternackor han går inte av för hackor... osv" tyst för mig själv i huvudet medan jag borstar tänderna... har ingen aning om varför, men jag har en förnimmelse om att mamma brukade sjunga den när jag var liten.
- Jag måste ha vattnet på när jag kissar, det vet jag att det är mammas fel för att hon alltid lät som en vattenkran när man var liten och skulle kissa. Det tror jag är rätt vanligt faktiskt.
- Jag äter inte det sista hörnet på mackan, hamburgaren osv. Vet inte varför!
Underligt det där när man tänker på det. Men det är ju något man utför varje dag, alla dagar i veckan utan att man ens reflekterar över det konstiga i det hela.
Vad har ni för konstiga "ticks", tvångstankar eller vanor?
dagens visdom:
I am always willing to learn, however I do not always like to be taught.
// Sir Winston Churchill
måndag 16 februari 2009
Awards och truckertöntar
Äh, nu ger jag upp.Har fått två awards minsann! En av syster Liselotte och en av Sofie. Tyvärr har jag inte fattat hur tusan det är meningen att jag ska göra med den där awarden, men jag är tacksam i alla fall. Right back at ya...!!
Kul att ni gillar min blogg, jag gör mitt bästa. Jag gillar era oxå!
Så tack Syrran och Sofie, jag får väl bju´ på en kaffe och nå gött teråt sen istället, eftersom jag är så tafflig med det tekniska idag.
Inget nytt på Hellmansfronten, har räddat bäbisar på metodövningen idag, och det gick bra... jag tror dom flesta överlevde. Övriga familjen har varit hemma och umgåtts med varandra och med andra idag.
Förresten, jag har en bannlysning!
Jag vill bannlysa alla jädrans lastbilschaufförer som börjar köra om varandra när det bli tvåfiligt efter gävlevägen... Detta görs tydligen helst i snigelfart så att alla bilar bakom snällt får vänta till nästa tvåfiliga sträcka. Just idag blev det ingen mer dubbelfil före Hofors, så jag har fått tygla mina nerver. Men innan det hann jag slänga iväg ett par långfingrar och skrika några väl valda ramsor. Hoppas du såg det i backspegeln, truckertönt!!
Nähäpp, dags för studier... ska skriva klart en tråkig uppgift som ska vara inne på torsdag... vilket kommer sluta med att jag surfar istället och får sitta på onsdag kväll... Det är fortfarande tanken som räknas vettni!
En ska till! Tänkte börja med mina kloka tankar, visa ord i bloggen igen tror jag...
Här kommer dagens:
" Han var för stark, ty det stod kvinnor bakom honom" // Ibsen
söndag 15 februari 2009
Humor...
mm god salami..
Jag är galen i en riktigt smarrig salami på mackan. Eller ärligt talat är jag väl galen i det mesta som går att äta. Men just en god salamimacka det kan ju rädda min morgon.
Jag fyndade på city gross, 3 för 30 spänn det var sån där som är riktigt rosa och säkert innehåller en massa ämnen man inte bör äta för stora mängder av. Men det kvittar, den är ju ruskigt god i alla fall.
Det roliga (ja ni kanske undrar varför jag sitter här och svamlar om nån jävla rosa korv, men det finns en poäng serrni) var namnet.
Märket hette Siek en Diek... skumt mm. Men säg namnet fort ett par gånger
sicken dick blire då.
" jag köpte en salami i går,mmm, sicken dick... "
ha ha, humor på riktigt låg nivå... Passande på söndagsmorgonen!
Nu ska vi iväg och kolla på Ivar när han åker lilla vasaloppet i Gagnef. Sen blir det korvgrillning i det vackra vädret. En riktigt härlig dag ska det bli.
Jag är galen i en riktigt smarrig salami på mackan. Eller ärligt talat är jag väl galen i det mesta som går att äta. Men just en god salamimacka det kan ju rädda min morgon.
Jag fyndade på city gross, 3 för 30 spänn det var sån där som är riktigt rosa och säkert innehåller en massa ämnen man inte bör äta för stora mängder av. Men det kvittar, den är ju ruskigt god i alla fall.
Det roliga (ja ni kanske undrar varför jag sitter här och svamlar om nån jävla rosa korv, men det finns en poäng serrni) var namnet.
Märket hette Siek en Diek... skumt mm. Men säg namnet fort ett par gånger
sicken dick blire då.
" jag köpte en salami i går,mmm, sicken dick... "
ha ha, humor på riktigt låg nivå... Passande på söndagsmorgonen!
Nu ska vi iväg och kolla på Ivar när han åker lilla vasaloppet i Gagnef. Sen blir det korvgrillning i det vackra vädret. En riktigt härlig dag ska det bli.
lördag 14 februari 2009
Alla hjärtans dag
Ingen kan väl ha missat att det är alla stjärtans idag, nä trodde väl inte det.
Jag är egentligen lite motsträvig till den här dagen, jag tycker ju att dom man älskar ska känna det varje dag. Fast idag ska jag älska mina hjärtan extra mycket, om det nu går.
Jag är ju ganska lyckligt lottad, och har tre superfina grabbar här hemma som alla älskar mig det är ganska stort. Dessutom har jag en stor och underbar familj nära mig. Man skulle i stort sett kunna säga att vi samlats allihop runt den lilla pöl som kallas nässjön. Går man ett varv runt sjön hittar man alla medlemmar ur den ursprungliga familjen Östlund... La familia! Går man högervarvet träffar man först syster liselotte, 500 meter till så har man det stora residenset där bror Rickard bor, knappt 500 m till och så hittar man Pappa putte och Mamma Eva-Britt. Sen kommer vi! Däremellan kan man hitta diverse mostrar och mor och far föräldrar. Jag är väldigt familiär, och jag klarar faktiskt inte att flytta allt för långt från mammsen och pappsen, vilket man kanske kan säga om mina syskon oxå. Därför är vi nära nu, fast vi alla har flyttat ifrån varandra. Vi kan nog inte vara längre bort än gångavstånd för att må bra. Jag älskar min familj otroligt mycket! Allihop!
Här är mina hjärtan, mina prinsar. Alla med egna underbara egenskaper.
Vi har vackraIvar, den lilla pojken med den stora viljan. Det är han som plockar blommor åt sin "vackra mamma", som älskar att vara ute och leka, som vill vara stor fast han är såå liten. Han är även min förstfödde, och det är lite speciellt. Redan då var han envis, läkarna fick till slut dra ut honom med sugklocka, han ville nog hellre vara kvar därinne. Man ska aldrig ge sig in i en argumentation med Ivar, han har svar på allt och ger sig inte i första taget.
Sen har vi Aron charmören. Som med ett enda ögonkast kan få mamma vart han vill. De där vackra bruna ögonen! Han är oxå envis, men inte lika mycket som storebror, däremot är han väldigt långsint. Han älskar att mysa, vill gärna kramas och pussas. Han är "storkillestark" ser ni och han kan allt. Men för mamma är han alltid den lilla pompen, minstingen.
För dom här två små liven skulle jag gå igenom eld, det blir så med barn. Man är inte längre bara kvinna, man är mamma och det är fan så mycket större. Som mamma är man inte längre bara ansvarig för sig själv, man är inte längre sig själv närmast. Man är ambassadör för de liv man skapat och man är även ansvarig för att skapa de bästa förutsättningar man kan åt just dessa två små liv. Det gör jag med nöje för er, mammas älsklingar!
Mannen i huset, min älskling Marcus. Han som gör mitt liv en hel del enklare och mycket, mycket roligare. Vi träffades på ÖB hör och häpna. Det var samma sak där, dom där ögonnen som lilla Aron oxå fått. Det behövdes inte så många blickar av dom ögonen innan jag var hooked som man säger.
Sen 2001 är det han som får mig att vakna gladare om morgnarna. Han är min bäste vän och jag har aldrig skrattat så mycket som när jag är med honom.
I år har vi varit gifta i 5 år, och det blir många fler. Älskar dig Coonan marmarian!
Så, glad alla hjärtans dag på er, och alla andra. Men kom ihåg att varje dag är hjärtans dag, så ni inte glömmer bort varandra. All you need is love!!
Jag är egentligen lite motsträvig till den här dagen, jag tycker ju att dom man älskar ska känna det varje dag. Fast idag ska jag älska mina hjärtan extra mycket, om det nu går.
Jag är ju ganska lyckligt lottad, och har tre superfina grabbar här hemma som alla älskar mig det är ganska stort. Dessutom har jag en stor och underbar familj nära mig. Man skulle i stort sett kunna säga att vi samlats allihop runt den lilla pöl som kallas nässjön. Går man ett varv runt sjön hittar man alla medlemmar ur den ursprungliga familjen Östlund... La familia! Går man högervarvet träffar man först syster liselotte, 500 meter till så har man det stora residenset där bror Rickard bor, knappt 500 m till och så hittar man Pappa putte och Mamma Eva-Britt. Sen kommer vi! Däremellan kan man hitta diverse mostrar och mor och far föräldrar. Jag är väldigt familiär, och jag klarar faktiskt inte att flytta allt för långt från mammsen och pappsen, vilket man kanske kan säga om mina syskon oxå. Därför är vi nära nu, fast vi alla har flyttat ifrån varandra. Vi kan nog inte vara längre bort än gångavstånd för att må bra. Jag älskar min familj otroligt mycket! Allihop!
Här är mina hjärtan, mina prinsar. Alla med egna underbara egenskaper.
Vi har vackraIvar, den lilla pojken med den stora viljan. Det är han som plockar blommor åt sin "vackra mamma", som älskar att vara ute och leka, som vill vara stor fast han är såå liten. Han är även min förstfödde, och det är lite speciellt. Redan då var han envis, läkarna fick till slut dra ut honom med sugklocka, han ville nog hellre vara kvar därinne. Man ska aldrig ge sig in i en argumentation med Ivar, han har svar på allt och ger sig inte i första taget.
Sen har vi Aron charmören. Som med ett enda ögonkast kan få mamma vart han vill. De där vackra bruna ögonen! Han är oxå envis, men inte lika mycket som storebror, däremot är han väldigt långsint. Han älskar att mysa, vill gärna kramas och pussas. Han är "storkillestark" ser ni och han kan allt. Men för mamma är han alltid den lilla pompen, minstingen.
För dom här två små liven skulle jag gå igenom eld, det blir så med barn. Man är inte längre bara kvinna, man är mamma och det är fan så mycket större. Som mamma är man inte längre bara ansvarig för sig själv, man är inte längre sig själv närmast. Man är ambassadör för de liv man skapat och man är även ansvarig för att skapa de bästa förutsättningar man kan åt just dessa två små liv. Det gör jag med nöje för er, mammas älsklingar!
Mannen i huset, min älskling Marcus. Han som gör mitt liv en hel del enklare och mycket, mycket roligare. Vi träffades på ÖB hör och häpna. Det var samma sak där, dom där ögonnen som lilla Aron oxå fått. Det behövdes inte så många blickar av dom ögonen innan jag var hooked som man säger.
Sen 2001 är det han som får mig att vakna gladare om morgnarna. Han är min bäste vän och jag har aldrig skrattat så mycket som när jag är med honom.
I år har vi varit gifta i 5 år, och det blir många fler. Älskar dig Coonan marmarian!
Så, glad alla hjärtans dag på er, och alla andra. Men kom ihåg att varje dag är hjärtans dag, så ni inte glömmer bort varandra. All you need is love!!
fredag 13 februari 2009
förvirrad vecka...
Dåligt med uppdatering nu känner jag!
Det har varit ett minst sagt förvirrad vecka, tror jag drabbats av nån slags mammademens.
I måndags körde jag glad i hågen barnen till dagis, och dom togs emot av lika glad dagispersonal som alltid. Sen var jag och Ivar till tandläkaren och Aron på dagis tills vi hämtade honom kl 14. So far so god.
På tisdagen brände jag iväg till Gävle för att ha lite metodövning. Parkerade på Gävle sjukhus där det aldrig finns en vettig parkering och det är dyrt som knark att stå.
Sprang in på KTC (kliniskt träning centrum) med andan i halsen. Ryckte en kopp kaffe och slog mig ner i bänken. När jag börjar titta mig omkring inser jag att jag inte alls ska var där idag...
Fan, i med kaffet, springa ner och hämta bilen, köra till skolan, springa in där med andan i halsen och påbörja HLR träningen... 30 min försenad.
Väl hemma igen får jag höra att barnen inte alls skulle ha varit på dagis.. fan då
Onsdag, samma visa, parkera på skolan och springer in med andan i halsen, alltid 5 minuter sen.
När jag slagit mig ner visar det sig att jag inte alls ska vara där, jag ska vara på KTC... men va fan då. Samma procedur igen, springa till bilen, leta parkering vid sjukhuset och springa in på KTC 20 min försenad till EKG träningen...
Barnen var lediga och hemma med pappa. Nä det var oxå fel, dom skulle visst ha varit på dagis.
Vad är det med mig??
Det har varit ett minst sagt förvirrad vecka, tror jag drabbats av nån slags mammademens.
I måndags körde jag glad i hågen barnen till dagis, och dom togs emot av lika glad dagispersonal som alltid. Sen var jag och Ivar till tandläkaren och Aron på dagis tills vi hämtade honom kl 14. So far so god.
På tisdagen brände jag iväg till Gävle för att ha lite metodövning. Parkerade på Gävle sjukhus där det aldrig finns en vettig parkering och det är dyrt som knark att stå.
Sprang in på KTC (kliniskt träning centrum) med andan i halsen. Ryckte en kopp kaffe och slog mig ner i bänken. När jag börjar titta mig omkring inser jag att jag inte alls ska var där idag...
Fan, i med kaffet, springa ner och hämta bilen, köra till skolan, springa in där med andan i halsen och påbörja HLR träningen... 30 min försenad.
Väl hemma igen får jag höra att barnen inte alls skulle ha varit på dagis.. fan då
Onsdag, samma visa, parkera på skolan och springer in med andan i halsen, alltid 5 minuter sen.
När jag slagit mig ner visar det sig att jag inte alls ska vara där, jag ska vara på KTC... men va fan då. Samma procedur igen, springa till bilen, leta parkering vid sjukhuset och springa in på KTC 20 min försenad till EKG träningen...
Barnen var lediga och hemma med pappa. Nä det var oxå fel, dom skulle visst ha varit på dagis.
Vad är det med mig??
tisdag 10 februari 2009
Ivar hos tandläkaren
Igår var jag och Ivar till tandis, han skulle laga ett hål
Jag var så nervös att jag höll på bajsa på mig, Ivar verkade mest tycka att det skulle bli skönt att få det överstökat.
Till historien hör att jag i ungefär en månads tid försökt lämpa över uppgiften på herrn i huset. Dragit nån vals om att jag har skola och så vidare.. Men så åkte jag på skiten till slut ändå.
Vi kom dit i tid, världens sämsta tid för övrigt, kl 11. Innan lunch.
Ivar hoppade upp i stolen och låg där och gapade. Han var så duktig.
När dom gav honom bedövningssprutan såg jag hur ögonen tårades och hela kroppen var spänd som en fiolsträng. Då värkte det i mammahjärtat.
Men Ivar kämpade på! Efteråt sa han bara " Är det klart nu?"
Sen var det dags för borren. Han var mest förvånad över att den inte så ut som en riktig borr!
Men allt gick kanoners, och nu är tanden hel och fin igen.
Efteråt valde han en ring, (som han alltid gör) en röd den här gången så att den skulle passa till tröjan!
"mamma, jag trodde borren skulle se ut som en riktig borrare, och varför känns kinden så tjock?"
Sötnosen!
Sen fick han ju inte äta på en timme, men det struntade jag i. Han var ju hungrig pöjken! Så vi åkte på OK och klämde varsin korv och en pucko! Gött serru!
När Marcus pratade med Ivar på kvällen om tandläkaren så sa han att han tyckte sprutan var värst och frågade vad Ivar tyckte var värst.
Äh, jag tyckte inget var värst sa han då!!
Det är mammas pojke det!!!
söndag 8 februari 2009
Tomatost
Vart tog tomatosten vägen?
Minns ni den, den var ju såå god.
Igår på pokerafton( åkte på fetdäng, Hon är vass den där Carro) hos grannarna satt jag och SötCarro som vanligt och drömde om mat och kom osökt in på den härliga tomatosten. Tydligen har Carro forskat lite mer i ämnet och upptäckt att den på nåt sätt blivit förbjuden i Sverige, det var nåt med EU. WHY!!!
Den får innehålla arsenik for all I care, jag äter den mer än gärna ändå.
Norge, det är grejer det. Dom har tomatost. Det är dit man ska alltså!
Anna! Om du läser, handla på dig ett par kilo till nästa gång du kommer hem.
Jag pröjsar bra!!!
Just ja! Jag ids inte ens nämna schlagerskiten... är djupt besviken. Funderar starkt på att sälja min leksandsbiljett och bojkotta hela fanskapet.
Minns ni den, den var ju såå god.
Igår på pokerafton( åkte på fetdäng, Hon är vass den där Carro) hos grannarna satt jag och SötCarro som vanligt och drömde om mat och kom osökt in på den härliga tomatosten. Tydligen har Carro forskat lite mer i ämnet och upptäckt att den på nåt sätt blivit förbjuden i Sverige, det var nåt med EU. WHY!!!
Den får innehålla arsenik for all I care, jag äter den mer än gärna ändå.
Norge, det är grejer det. Dom har tomatost. Det är dit man ska alltså!
Anna! Om du läser, handla på dig ett par kilo till nästa gång du kommer hem.
Jag pröjsar bra!!!
Just ja! Jag ids inte ens nämna schlagerskiten... är djupt besviken. Funderar starkt på att sälja min leksandsbiljett och bojkotta hela fanskapet.
lördag 7 februari 2009
dammsugarpåsar.
Okej!
Nu har jag blivit tipsad av hela två personer.
www.Dammsugarpåsar.se is tydligen tha shit!
Det måste provas.
Tack Sinikka och Åsa, det kanske rent av är så att ni gjort mitt liv en anings gnutta lättare. Har ni nåt tips på glödlampor oxå? För dom är oxå alltid slut, och batterier, och toapapper...
Nu har jag blivit tipsad av hela två personer.
www.Dammsugarpåsar.se is tydligen tha shit!
Det måste provas.
Tack Sinikka och Åsa, det kanske rent av är så att ni gjort mitt liv en anings gnutta lättare. Har ni nåt tips på glödlampor oxå? För dom är oxå alltid slut, och batterier, och toapapper...
fredag 6 februari 2009
utmaning
Blev utmanad av syster!
Det går till så här.
"Gå in i bildmappen, gå sedan in i den 6:e mappen och välj den 6:e bilden. Lägg ut den på bloggen och skriv något om bilden. Sedan ska man själv utmana tre personer. "
Jag utmanar: sofie, Åsa och Lilla fröken Falk samt alla andra som läser min blogg och känner sig manade.
Här är min bild, tyvärr var det inget smaskigare än lilla Aron som kämpar sig fram på skidorna. Inte för att mina bildmappar innehåller så himla mycket smaskigt precis.
I bakgrunden syns vårt "sommarovinter" hus. Det lilla rosa huset på prärien :-)
Det går till så här.
"Gå in i bildmappen, gå sedan in i den 6:e mappen och välj den 6:e bilden. Lägg ut den på bloggen och skriv något om bilden. Sedan ska man själv utmana tre personer. "
Jag utmanar: sofie, Åsa och Lilla fröken Falk samt alla andra som läser min blogg och känner sig manade.
Här är min bild, tyvärr var det inget smaskigare än lilla Aron som kämpar sig fram på skidorna. Inte för att mina bildmappar innehåller så himla mycket smaskigt precis.
I bakgrunden syns vårt "sommarovinter" hus. Det lilla rosa huset på prärien :-)
violkärlek och chokladdrömmar
Idag har jag gjort ett par riktigt spännande upptäckter.
Vissa bra, andra sämre.
Första: Sparkföret är borta! När hände det??? Det fanns ju där när jag gick och la mig igår? Underligt.
Andra: Dammsugarpåsarna är slut, det upptäcktes först efter att jag slängt den som satt i. De jag hade köpt förra veckan passade såklart inte. Måtte djävulen ta alla dammsugarpåsar. Varför gör dom inte en enda universalmodell som passar alla?
Tredje: Zoo´s nya godis, zoo viol. Såg otroligt goda ut där dom låg bland plockgodiset, men aj aj vilket misstag. Jag skulle inte tagit så många, men jag brukar verkligen älska violgodis, speciell violtabletterna som finns som tablettask. Dom här... usch!
Smakade mer som att slicka på en gammal tants nyparfymerade hals!
Fjärde: Skånemejeriers nya yoghurt, äkta vanilj med choklad var snuskigt god. Inte något man ger barnen innan dagis kanske, men om man gömmer den längst in i kylen kanske man får ha den för sig själv. Det är små chokladflingor i som är härligt frasiga. MMMmmm min nya favvofrukost.
Vissa bra, andra sämre.
Första: Sparkföret är borta! När hände det??? Det fanns ju där när jag gick och la mig igår? Underligt.
Andra: Dammsugarpåsarna är slut, det upptäcktes först efter att jag slängt den som satt i. De jag hade köpt förra veckan passade såklart inte. Måtte djävulen ta alla dammsugarpåsar. Varför gör dom inte en enda universalmodell som passar alla?
Tredje: Zoo´s nya godis, zoo viol. Såg otroligt goda ut där dom låg bland plockgodiset, men aj aj vilket misstag. Jag skulle inte tagit så många, men jag brukar verkligen älska violgodis, speciell violtabletterna som finns som tablettask. Dom här... usch!
Smakade mer som att slicka på en gammal tants nyparfymerade hals!
Fjärde: Skånemejeriers nya yoghurt, äkta vanilj med choklad var snuskigt god. Inte något man ger barnen innan dagis kanske, men om man gömmer den längst in i kylen kanske man får ha den för sig själv. Det är små chokladflingor i som är härligt frasiga. MMMmmm min nya favvofrukost.
torsdag 5 februari 2009
morgonstund!
Morgonstund har guld i mun...
Min morgon har snarare haft mungiporna fulla med bajs!
Det började med att vi sov liiite för länge så det blev till att stressa ner och skyffla i barnen gröt samtidigt som jag klädde på dom med ena handen och försökte dricka kaffe med den andra.
När jag skulle gå ut och starta bilen (så att den skulle hinna bli varm, jag vet jag är en miljöskurk) så upptäcker jag till min fasa att nycklarna är borta.
Ringer och skäller ut min stackars make och det visar sig att han kanske eventuellt hade nycklarna med sig på jobbet.
I bilen (som min ordentlige make låst) låg Ivars skidor... Och det var skiddag på dagis.
Helvete!
Ringde snabbt mamma som ställde upp som jourhavande taxi till dagis, samtidigt som hon oxå agerade skiuthyrare och koordinator. På vägen hem till oss hämtade hon kusin Adams skidutrustning. Bara att dra på Ivar dubbla raggisar och åka.
När jag kommer hem från dagis och allt löst sig står Marcus på uppfarten, han såg väl inte precis jääteglad ut när jag sa att det löst sig samtidigt som han dragit hem från jobbet.
Men hey, så kan det gå!
Nu har nerverna lagt sig innanför huden igen och hjärtat har lugnat sig en aning (så mycket det nu kan lugna sig efter ett antal koppar kaffe och några snusar för mycket) så nu börjar dagen.
Så kan det gå, när morgonstund har bajs i mungipan....
Min morgon har snarare haft mungiporna fulla med bajs!
Det började med att vi sov liiite för länge så det blev till att stressa ner och skyffla i barnen gröt samtidigt som jag klädde på dom med ena handen och försökte dricka kaffe med den andra.
När jag skulle gå ut och starta bilen (så att den skulle hinna bli varm, jag vet jag är en miljöskurk) så upptäcker jag till min fasa att nycklarna är borta.
Ringer och skäller ut min stackars make och det visar sig att han kanske eventuellt hade nycklarna med sig på jobbet.
I bilen (som min ordentlige make låst) låg Ivars skidor... Och det var skiddag på dagis.
Helvete!
Ringde snabbt mamma som ställde upp som jourhavande taxi till dagis, samtidigt som hon oxå agerade skiuthyrare och koordinator. På vägen hem till oss hämtade hon kusin Adams skidutrustning. Bara att dra på Ivar dubbla raggisar och åka.
När jag kommer hem från dagis och allt löst sig står Marcus på uppfarten, han såg väl inte precis jääteglad ut när jag sa att det löst sig samtidigt som han dragit hem från jobbet.
Men hey, så kan det gå!
Nu har nerverna lagt sig innanför huden igen och hjärtat har lugnat sig en aning (så mycket det nu kan lugna sig efter ett antal koppar kaffe och några snusar för mycket) så nu börjar dagen.
Så kan det gå, när morgonstund har bajs i mungipan....
onsdag 4 februari 2009
slö slöare slöast
Nu vill jag börja jobba!
Är less på att gå och vänta nu. Dom skulle höra av sig när hon som jag ska vikariera för fått sin op-tid.. men när fan blir det då?
Åh jag vill liksom börja tjäna pengar nu. Vore så gött att få en lönespec snart.
Det var ju ett tag sen nu. Det vore så skönt att känna sig lite produktiv, lite viktig. Dra sitt strå till stacken. Nu har Mr Hellman försörjt mig i 3 år, medan jag bara dragit på oss fler o fler lån.
Det är på tiden att jag gör mitt till.
Så kom igen då dalarnas kirurger, se till att jobba av lite så ni får in den där tumoperationen snart, jag behöver börja jobba.
Idag borde jag verkligen plugga. VERKLIGEN!!! Men jag har ingen lust. Har ingen motivering längre känner jag till tråkiga uppgifter. Vill helst bara sitta här på just den här fläcken i soffan heeela dagen och bara slöa. Fast då får jag ont i magen.
Jag har inte samvete till att bara sitta en hel dag, det finns ju så mycket annat viktigt att göra.
Dammsuga övervåningen tex, men det är ju så drygt att bära upp dammsugaren.
ÅÅÅHH va slö jag är!
Fast jag kanske kan måla lite, det är ju produktivt som bara den, å så får jag ju en till tavla att hänga upp nånstans. Ja det ska jag nog göra!! Eller plugga, jag borde verkligen, VERKLIGEN plugga.
Är less på att gå och vänta nu. Dom skulle höra av sig när hon som jag ska vikariera för fått sin op-tid.. men när fan blir det då?
Åh jag vill liksom börja tjäna pengar nu. Vore så gött att få en lönespec snart.
Det var ju ett tag sen nu. Det vore så skönt att känna sig lite produktiv, lite viktig. Dra sitt strå till stacken. Nu har Mr Hellman försörjt mig i 3 år, medan jag bara dragit på oss fler o fler lån.
Det är på tiden att jag gör mitt till.
Så kom igen då dalarnas kirurger, se till att jobba av lite så ni får in den där tumoperationen snart, jag behöver börja jobba.
Idag borde jag verkligen plugga. VERKLIGEN!!! Men jag har ingen lust. Har ingen motivering längre känner jag till tråkiga uppgifter. Vill helst bara sitta här på just den här fläcken i soffan heeela dagen och bara slöa. Fast då får jag ont i magen.
Jag har inte samvete till att bara sitta en hel dag, det finns ju så mycket annat viktigt att göra.
Dammsuga övervåningen tex, men det är ju så drygt att bära upp dammsugaren.
ÅÅÅHH va slö jag är!
Fast jag kanske kan måla lite, det är ju produktivt som bara den, å så får jag ju en till tavla att hänga upp nånstans. Ja det ska jag nog göra!! Eller plugga, jag borde verkligen, VERKLIGEN plugga.
tisdag 3 februari 2009
Plastdockornas savior
Idag har jag räddat livet på en massa plastpersoner i skolan.
Akutkursen är verkligen jättegivande och rolig.
Att stå och ropa " Hallå Fru Hansson ... FRU HANSSON HÖR DU MIG!!! känns minst sagt konstigt, men man blir lika glad varje gång läraren säger att man gjort rätt och lilla Fru Hansson kommer klara sig med livet i behåll.
Nog om det.
Nog om allt faktiskt, har inget kul att skriva om idag.
Akutkursen är verkligen jättegivande och rolig.
Att stå och ropa " Hallå Fru Hansson ... FRU HANSSON HÖR DU MIG!!! känns minst sagt konstigt, men man blir lika glad varje gång läraren säger att man gjort rätt och lilla Fru Hansson kommer klara sig med livet i behåll.
Nog om det.
Nog om allt faktiskt, har inget kul att skriva om idag.
söndag 1 februari 2009
Sunday bloody sunday...
Söndagskväll.
Vad är det med söndagar egentligen? Dom är ju såå tråkiga.
Det borde ju bara vara skönt med en ledig dag, men att den där jävla måndagen väntar och flåsar en i nacken förstör ju hela nöjet med söndagen.
Det är bara en transportsträcka till måndagen!
Det enda bra med söndagen är ju morgonen, men sen går det bara utför.
Helgen har i alla fall varit bra!
På fredagen hade vi pokerkväll med grannarna, åt en massa mat och pratade hela kvällen. Det gick nog åt en och annan flaska vin oxå nu när jag tänker efter...
Mycket trevligt, och seriösa jag hade till och med dragit till och gjort efterrätt. God pannacotta med hallon och vit choklad.
På lördagen tog vi det lugnt, gick på kalas hos syster och åt en massa tårta. Aron klagade över ont i magen på kvällen, men insåg till och med själv att det berodde på dom 3!! bullarna och all tårta han åt hos motter. Han sa " aj, ont magen... ja ha ätit såå micke bullor och tåta hos motter".
Så söt lillskrutten.
På kvällen assisterade jag Åsa i lite förfest, även om jag var nykter och man rent tekniskt kanske inte kan kalla kaffe och samtal för förfest...
På söndagen tog jag och Ivar en långpromenad (har man 50 cm långa ben räknas faktiskt 1 km som en långpromenad, och då menar jag såklart Ivar) till morbror Rickard och drack kaffe och lekte lite. Pappan och Aron var på innebandymatch istället.
På kvällen åt vi hemlagad thaimat, Aron åt kaleabmacka (smörgås med kaviar) och yoghurt.
Skön helg. Det bästa av allt: Barnen har varit sams nästan hela helgen... snacka om husefrid.
Vad är det med söndagar egentligen? Dom är ju såå tråkiga.
Det borde ju bara vara skönt med en ledig dag, men att den där jävla måndagen väntar och flåsar en i nacken förstör ju hela nöjet med söndagen.
Det är bara en transportsträcka till måndagen!
Det enda bra med söndagen är ju morgonen, men sen går det bara utför.
Helgen har i alla fall varit bra!
På fredagen hade vi pokerkväll med grannarna, åt en massa mat och pratade hela kvällen. Det gick nog åt en och annan flaska vin oxå nu när jag tänker efter...
Mycket trevligt, och seriösa jag hade till och med dragit till och gjort efterrätt. God pannacotta med hallon och vit choklad.
På lördagen tog vi det lugnt, gick på kalas hos syster och åt en massa tårta. Aron klagade över ont i magen på kvällen, men insåg till och med själv att det berodde på dom 3!! bullarna och all tårta han åt hos motter. Han sa " aj, ont magen... ja ha ätit såå micke bullor och tåta hos motter".
Så söt lillskrutten.
På kvällen assisterade jag Åsa i lite förfest, även om jag var nykter och man rent tekniskt kanske inte kan kalla kaffe och samtal för förfest...
På söndagen tog jag och Ivar en långpromenad (har man 50 cm långa ben räknas faktiskt 1 km som en långpromenad, och då menar jag såklart Ivar) till morbror Rickard och drack kaffe och lekte lite. Pappan och Aron var på innebandymatch istället.
På kvällen åt vi hemlagad thaimat, Aron åt kaleabmacka (smörgås med kaviar) och yoghurt.
Skön helg. Det bästa av allt: Barnen har varit sams nästan hela helgen... snacka om husefrid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)