Sthlm

Imorgon bär det av till stockholm på kurs. Ska bli sköj! Mest ser jag fram emot att hänga med mina kollegor en hel dag utan att behöva jobba. Och lunchbuffén såklart!!

Jag har världens bästa kollegor! Peter ska köra bilen och jag ska vara förste kartläsare. Vad Peter inte verkar medveten om är att jag inte är speciellt vass på att läsa kartor, och så har jag svårt med höger och vänster. Men vad gör man inte för att få en frontseat plats?? Däremot är jag riktigt bra på att skälla om och när nån (läs Marcus) kör fel!

Kl 06:00 ska jag stå redo utanför barnmottagningen vid falu lasarett för avfärd söderöver!



Marcus jobbar eftermiddag och jag kommer hem sent, men söta Kent och Mia ska förbarma sig över barnen på eftermiddagen. Värdens bästa!! Tror Mia jobbar så Kent ska väl ha kidsen själv antar jag. Ska sända honom några stärkande tankar under dagen!!!



Det har gått sisådär med löpningen den här veckan, var tungt som fan i måndags men jag antar att det var för att jag söp i helgen. Nu ska sträckan utökas till 5 km är det tänkt, så att jag är redo för blodomloppet! Nästa steg blir att klara milen! Fan vad jag är duktig!!



Nu ska jag lägga upp fötterna och kolla på tv!!!

Livet är härligt

Solen skiner och kaffet är nybryggt. Kan det bli bättre?

107,1

Äntligen kom rockklassiker till dalom. Härligt!!!
Finns det egentligen nån bättre bilmusik än gammal hederlig hårdrock? I don´t think so!!!
Min nya favvokanal!

Har städat Mackans bil idag, jag säger att den är mackans eftersom den alltid är så skitig och stökig, fast egentligen äger jag ju hälften. Han har så mycket grejer i den jämt att jag har erbjudit mig att skruva in elfabackar i bakluckan så han har nånstans att lägga all skit.
Anyhow, nu är den fin igen och Marcus står i evig tacksamhetsskuld till mig har jag bestämt. Hmmm skulle verkligen behöva ett par nya jeans.....

Stolt kille

Ivar här äntligen fått sin nya cykel, eller han fick den egentligen förra veckan men jag hgar inte laddat in bilderna förän nu.
Han har väntat så på den här cykeln. Han fick ett kort på en cykel när han fyllde år av mormor och så skulle dom köpa den när snön försvunnit. Så ni kan ju tänka er hur mycket han har väntat. Nu är den alltså äntligen här, och han har verkligen inte gjort annat än cyklat den senaste veckan.

så duktig...

Efter en helt hysterisk dag på jobbet däckade jag en stund i soffan, med skorna på.
Fy vad trött jag var.
20 minuter senare vaknade jag och kände mig skapligt pigg, laddade in en ny "springlista" på mobilen och då blev jag sugen på att provköra den.

Vet inte var jag fick energin ifrån, men skönt var det. Vilken jävla bra springlista sen då.
kolla in:

city of satan - turbonegro
all my friends are dead - turbonegro
The state of massachusetts - dropkick murphys
sexy bitch - akon, David Guetta
wanna be startin something - MJ
run this town - Jay Z, rihanna
Empire state of mind - jay z, alicia keyes
uprising - muse
segertåget - maskinen (en av de gamla låtarna som fick vara kvar)
Telephone - lady gaga

Japp, dagens slit avklarat alltså. Imorgon ledigt, tack o lov!
Ska cykla med grabbarna till lekis och dagis, men sen tänker jag bara ta igen mig!
Är det samma höga tempo på jobbet resten av veckan oxå så kommer det kräva att man vilar lite när man kan!

inga bekymmer!

Jag tror jag har kommit på receptet för ett lyckligt liv...

Alltså, jag höll på dammsuga härhemma idag och blev så himla glad när det verkligen rasslade i slangen, jag älskar när det hörs att det blir rent. Då kom jag på att fy vad skitigt det måste varit innan jag dammsög, vad ska folk ha trott om oss. Först blev jag alltså glad över att det var skitigt så att jag hörde att det blev rent, men sen blev jag bekymrad över hur skitigt det varit.
Vet ni hur man har en massa bekymmer. Fan vad skitigt det är hemma tex. Man har gjort det till ett bekymmer. Egentligen behöver det ju inte vara det. Alla bekymmer man har har man ju egentligen skapat i sitt eget huvud.
För vem har egentligen bestämt att lite skit är ett bekymmer? Inte jag i alla fall. Egentligen ligger mitt bekymmer i tanken på hur andra kommer uppleva mitt skit.
Så alltså inte mitt bekymmer!
Det här ska jag börja tillämpa mer i mitt liv har jag tänkt.
Exempel: Mitt hår är ett riktigt trassel. Min frisör kommer garanterat tycka att det gått en aning för länge sedan jag klippte mig sist. Jaha ja, inte mitt bekymmer eftersom jag tycker det gått alldeles lagom länge...
Eller: Mina barn skriker som tusan när dom leker på studsmattan, vad ska grannarna tycka egentligen? Mig stör det inte, alltså inte mitt bekymmer.
Eller den här, den är bra: Jag tycker det fungerar fint att köra 150 på 110 vägen på kvällarna då det inte är så mycket trafik. Polisen tycker det är liite för fort. Ja happ, inte mitt bekymmer!

Det här är inte en vattentät livsfilosofi, man måste liksom ändå anpassa sig så att man inte skadar eller sårar andra. Det kommer dock inte bli ett problem för mig, jag tycker inte om när andra far illa, man kan nog säga att jag är väldigt empatiskt och medmänskligt lagd till min nautr! Men själva basen i min nya livsåskådning är att jag ska sluta göra bekymmer av saker som för mig inte är ett bekymmer från början.

språknörden.. eller språk nörden?

Fick hem en handskriven lapp från Ivars fröken idag.
Hon är en fantastisk fröken, både jag och Ivar tycker hon är bäst.
Men nu tror jag bestämt att det blev lite tokigt...
Det var en sak med den här lappen som gjorde att jag på något sätt blev glad, glad över att man bevisligen inte tar det här med språklig korrekthet på så himlans stort allvar på förskolenivå.
Det är väl helt i sin ordning tycker jag, det är bara det att jag har en ilsken allergi mot just särskrivningar. Inte alls lika mycket mot felstavningar, men jag irriterar mig på särskrivningar som fan!
Vi var nämligen välkomna på utvecklings samtal på måndag...
Jaha tänkte jag då, inte utvecklingssamtal då?
Äh, det är väl lätt hänt antar jag. Det är väl bara jag som är en språknörd. En riktig tönt kan man säga. Detta kommer säkert få samtliga läsare av bloggen att gå tillbaka i tiden och lusläsa mina inlägg för att hitta diverse språkmissar. Det betyder nog att jag kommer åka dit fett med en sten i näven mitt i glashuset. Det bjussar jag på!

latmat

Fan. nu har det varit dåligt med maten härhemma ett bra tag...
Det känns som man levt på korv och köttbullar och andra halvfabrikat den senaste tiden. Är så less på korv att jag kan spy.
Kvällens delikatessmåltid är ett ypperligt exempel på totalt fantasilöst matlagande.
Hamburgare och makaroner.... fy fan. Jag har iofs jobbat mycket och det är lite halvdrygt att dra igång med långkok när man kommer hem med hungriga barn från dagis kl halv 5. Sen har det ju varit så fint väder. Inte vill man stå inne ochrulla köttbullar då? Längtar efter grilltider, så man kan stå ute och laga mat.

Nästa vecka tror jag vi får börja med att göra matsedel igen, så det slipper bli sista minuten hopkok 5 minuter innan samtliga familjemedlemmar ryker ihop pga lågt blodsocker.
Barnen klarar sig, dom är ju otroligt nöjda med maten som den är. Halvfabrikat är ju rena heaven. Men jag hatar det.
Min personliga åsikt är egentligen att halvfabrikat är för lata människor.
Tex pulvermos. Fy fan! Jag hatar pulvermos, är nästan allergisk mot skiten. Det tom luktar ju som skit. Tyvärr måste jag motvilligt erkänna att det står en förpackning i mitt skafferi, men jag skyller på Marcus där. Han är helt ok med pulvermos.
För att inte tala om köttbullar. Mina egna barn skriker rakt ut när jag gjort hemrullade köttbullar, "vi vill ha vanliga köttbullar". Vanliga köttbullar? Vad är det jag har missat???

Nä nu blir det att ta i med hårdhandskarna igen på matfronten. Nu får det bli lite ordentligt igen. Redig husman för hela slanten!

lite skryt!!!

Efter det förra inlägget där jag villigt erkänner att jag satt i mig ett halvkilo tomatost på egen hand är det kanske på sin plats med lite skryt åt andra hållet oxå!
Jag har äntligen tagit mig i kragen och gett mig ut på en löparrunda, har ju tänkt springa blodomloppet i sommar, då kan det vara bra att i alla fall ha några meter löpning i benen.
Var så sjukt stolt när jag tog mig runt hela varvet utan större blessyrer, förutom att vovven stannar ch gör sina behov emellanåt, varpå jag måste stanna och då är det inte kul att komma igång igen. Men det gick!
När jag var nära att ge upp såg jag att det var en promenerare framför mig, fan jag hatar att springa förbi folk. Värre blev det när jag såg att det var en gammal bekant.
Då var ju saken klar, man kan inte stanna och sluta springa när man har nån bakom sig som ser. Det går bara inte. Ska man ge upp måste man göra det när ingen ser, så att om nån ser en så ser det helt enkelt ut som att man är ute och promenerar och inte att man just misslyckats med sin löparrunda.
Så då var det alltså bara att bita ihop, och dessutom inte sakta ner, utan snarare öka på takten lite.
Är rätt stolt ändå. Det var ett tag sen jag sprang nu!
Nu behöver jag bara ett par nya springskor, gärna ett par snygga!!! Och helst en ny mp3, och en snygg träningsjacka. Sen ska jag minsann springa det där blodomloppet!!

jag har dött och kommit till tomatosthimlen

Kommer in ihåg att jag skrev om tomatost här i ett tidigare inlägg? Som inte finns att köpa nån annanstans än i Norge.
Vad kan jag säga... gud hör bön. Eller Anna hör i alla fall bön!
Vet ni att jag har världens underbaraste vän, kära lilla Anna, som jobbar i just Norge.
När jag kom hem från fjällen hade sötnöten lämnat en bit tomatost här till mig!
Hon är bara för go den där Anna. Nu är det klart att hon ska flytta hem till gagnef igen så ingen är gladare än jag. Nu

Behöver jag säga att osten nästan är slut!!!

Mys

Nu är jag uppe i fjällen med mina små sockergryn. Ska ut och jobba lite på fräknarna nu.

jobba

Japp, jobbar heeela påsken.
Kväll, kväll och kväll... Är rätt okej ändå eftersom hela familjen är borta. Lika bra att jobba då.
Ikväll ska vi ha knytis på jobbet, jag hade lovat att göra en janssons frestelse och ta med. Vaknade kl 10 i morse med lite smått panik eftersom jag skulle åka till jobbet halv ett och då innan detta skulle hinna med att göra en jansson, rasta en hund och helst äta nåt själv oxå.
Slängde mig i bilen och åkte hem till mamma och pappa, så pappa hjälpte mig göra jansson och jag och mamma tog en prommis runt sjön.

Nu är jag på jobbet, jansson är fortfarande ljummen men i alla fall klar tack och lov.
Vi har ganska lugnt på jobbet, lagom mycket för att jag ska hinna skriva ettt blogg inlägg uppenbarligen. Men man vet aldrig, rätt som det är rasslar det till och börjar ramla in patienter!

Nu, back to work!!

Glad påsk på er allihop!

Sjukt

Sängläge blev det idag. Får inte i mig nån mat direkt. Mår konstigt i magen. Håller tummarna för att det inte blir nåt mer av det här, orkar inte köra hela vägen hem imorgon med en spypåse mellan knäna.