Fick hem en handskriven lapp från Ivars fröken idag.
Hon är en fantastisk fröken, både jag och Ivar tycker hon är bäst.
Men nu tror jag bestämt att det blev lite tokigt...
Det var en sak med den här lappen som gjorde att jag på något sätt blev glad, glad över att man bevisligen inte tar det här med språklig korrekthet på så himlans stort allvar på förskolenivå.
Det är väl helt i sin ordning tycker jag, det är bara det att jag har en ilsken allergi mot just särskrivningar. Inte alls lika mycket mot felstavningar, men jag irriterar mig på särskrivningar som fan!
Vi var nämligen välkomna på utvecklings samtal på måndag...
Jaha tänkte jag då, inte utvecklingssamtal då?
Äh, det är väl lätt hänt antar jag. Det är väl bara jag som är en språknörd. En riktig tönt kan man säga. Detta kommer säkert få samtliga läsare av bloggen att gå tillbaka i tiden och lusläsa mina inlägg för att hitta diverse språkmissar. Det betyder nog att jag kommer åka dit fett med en sten i näven mitt i glashuset. Det bjussar jag på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar