nu är det ett faktum!
Tvättmaskinen har dött!
Eller okej, kanske inte dött, men den har fått så pass allvarliga men av sin sjukdom -vad den nu drabbades av, trötthet kanske! det är rätt slitsamt att bo och verka hos en småbarnsfamilj även om man är tvättmaskin- vart var jag? Jo! men, så allvarliga att den inte längre klarar att upprätthålla sina livsdugliga funktioner, såsom skölja och centrifugera.
När man öppnar den ligger där i stället alldeles blöt osköljd tvätt, som fortfarande innehåller alldeles för mycket tvättmedel för att det på något sätt skulle vara hälsosamt att använda som hudtäckare... Så nu är vi en smutsig småbarnsfamilj som inte kan tvätta sina kläder ordentligt.
Det är där mormor Eva-Britt kommer in i bilden.....
Hennes tvättmaskin har levt livets glada dagar och tvättat enstaka tvättar med halvlortiga arbetskläder och några strumpor (som förresten alltid kommer ut i matchande par efter tvätt)
Så nu får den verkligen leva upp till sitt namn och faktiskt TVÄTTA ordentligt mycket, ordentligt ketchupfläckade kläder.
Nu står en ny frontmatad tvättmaskin högst på listan... Ska bli riktigt skönt med en frontmatad, nu har vi härdat ut med den toppmatade way too long...
Så välkommen nya fina tvättmaskin, who ever you might be! Lova mig att inte äta strumpor för oss så ska jag lova att skölja ur tvättmedelsfacket med jämna mellanrum.
Kanske kan vi få en relation grundad på ömsesidig kärlek och respekt.
Vi sliter ju trots allt nästan lika mycket vi två med tvätten...
Du tvättar och jag viker fanskapet sen. I alla fall ibland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar