Frukost med boysen..
Kan vara tråkigt och trist och, och alldeles alldeles underbart!
Idag var tyvärr en sån där förbannat trist dag, Ivar vaknade inte bara på fel sida utan helt upp och ner oxå. Suck!
Det hela började med att han tyckte det vore skitkul om Aron och han hoppade i soffan... med skorna på.
Sen fick han en ny bright idé, försöka få in Aron mellan trappstegen, vilket inte gick så bra eftersom Aron är en ettåring och alltså har ganska stort huvud i förhållande till kroppen.
Så där satt Aron fast, halvvägs in under trappen och skrek i panik, allt medans
Ivar skrattade så han kiknade.
Sen nästa härliga steg i planen att driva mamma till vansinne (alt. självmord)
Slänga ner alla soffkuddarna på golvet, ta sats från soffan, (med skorna på) och hoppa för kung och fosterland. Och dessutom få lillebror att hoppa.
Jag kan inte nog pointera det faktum att Aron är ett år och därmed är ju inte balansen den bästa. Alltså ramlade han ju självklart brevid kuddarna.
Katastrofen var (än en gång) ett faktum.
Herregud!!
Vad ska en människa behöva stå ut med en söndagmorgon?
Dessutom skedde allt det här innan jag ens hunnit få min första kopp kaffe.
Jag säger då det (med risk föratt låta som en pensionär), Dagens ungar har inget vett!


Dagens visdomsord:
Happiness is not a station you arrive at
but a manner of travelling
/ LeeRunbeck