flitiga jag...

Fortsättningen på gårdagens bravader.

Idag har jag fortsatt min rensning här hemma. Hallonhäcken har klippts ur, den gamla komposten rensats bort för att så småningom ge plats till en mysbänk i hörnet på trädgården. Där ska jag sen sitta och njuta av morötter och ärtor från de odlingslådor som ska monteras dit i sommar. Sen skulle jag rensa rabatterna, och det är ett äventyr vill jag lova. Jag rycker upp allt som ser ut som ogräs, för att upptäcka att det inte alls var ogräs utan något som tänker blomma senare i sommar. Då får jag helt sonika gräva ner skiten igen och hoppas att nästa grästuva verkligen är en grästuva. Det kan vara tvärtom oxå. Förra sommaren sparade jag en jättefin planta och väntade med spänning på blommningen, men sen kom mamma och sa att det var ogräs. Hmm... så kan det gå.

På eftermiddagen åkte Ivar till en kompis, så jag och Aron passade på att byta däck på nybilen.
Känner mig alltid så manlig när oljan gror in i händerna och svetten lackar. Gillar tanken på att jag om jag blir stående med punka orkar dra lös bultarna själv. Vet jag att min exakta styrka kirrade dra dit dom så ska jag nog klara att få av dom oxå. Sen är det bara gammelbilen kvar, men den brukar vara så rostig och jävlig så det överlåter jag åt han som besitter den verkliga manliga styrkan härhemma.

Nu väntar djupstudier i Buddism, mindre kul men "a mans got to do what a mans got to do" som det ju heter.