Aron, Mr Cranky

Jag tror jag med all säkerhet kan utnämna Arons vattkoppsperiod till århundradet lättaste. Jag tror inte ungen haft några andra symtom än prickar, ingen feber, ingen klåda, ingen huvudvärk. Bara lite prickig.
Imorgon får han gå på dagis igen, tack och lov. Han är nog rätt less på att vara hemma nu.
Jag är rätt less på att ha honom hemma oxå, Aron kan vara tjurig som den värsta gamla gringubben om han är på det humöret, och det har han varit dom senaste dagarna....
Förmiddagen har han spenderat i kalsongerna ramför tv:n, men ingenting går bra för honom och han ropar på migvar och varannan kvart för att gnälla om vilket dåligt program det är, eller att gubbarna på tvspelet inte gör som han vill. Jag har försökt locka med honom på en sparktur men det totalvägrade han minsann. Ingen mat skulle han heller ha, han skulle äta hos mormor sen sa han eftersom hon (and I quote) "lagar precis vad jag vill"....
Det har jag mycket svårt att tro, jag har känt mormor bra mycket längre än vad Aron har, och hon har då aldrig lagat "precis vad man vill" förr om åren.

Nä en dag som denna ska det bli underbart att åka till jobbat, lyssna på lite gnäll från mäniskor som faktiskt har nåt vettigt att gnälla om. Brutna ben och förstoppning är bra mycket allvarligare än att gubben på tvspelet inte går dit man vill...