Här sitter man med en hel tub ädelost, och inte en jävla pepparkaka.
Den burken har ungarna länsat, bara smul kvar!
Fan, och jag som är så jävla hungrig, hungrig men inte sugen på vad som helst om ni fattar.
Dessutom sitter jag och tittar på matlagningsprogram, vilken jävla tortyr!!!
Har gått och rotat i skåpen säkert tio gånger, tom funderat på att tina en köttbit och steka. Helt sinnesjukt kan man kanske tycka, men faktiskt ett helt normalt beteende för mig.
Marcus vet precis hur jag funkar, han ringde nyss. Jag sa hur läget låg, jag är hungrig men det finns inget gott hemma.
"okej gumman, ska jag köpa med mat hem till dig?"
" nä va fan jag har gjort kaffe istället, ska inte hålla på äta en massa strunt på kvällarna"
" ja ja, du har ju till tio på dig att bestämma hur du ska ha det"
Han vet precis hur jag ska ha det, jag kommer ringa halv tio och meddela vilken meny på donken jag suktar efter. Jag kan tacka min lyckliga stjärna för min ämnesomsättning! För jag måste ha en otrolig förbränning som lyckas vara skapligt smal trots allt jag stoppar i mig. Det är inte precis viktväktarmat om vi säger så! Men jag är säkert fet som fan på insidan, kommer väl dö i nån slags hjärt- kärlsjukdom innan jag når pension....
Den dagen den sorgen, jag sätter min tilltro till den medicinska utvecklingen, det finns säkert en massa reservdelar den dagen det blir aktuellt!!!
Nä nu ska jag zappa bort det här matprogrammet så köttet kan ligga säkert i frysen tills det verkligen behövs!
2 kommentarer:
Ha ´ha ha... känner igen det där=)Är det något jag kan så är det menyer på donken, micro tider och olika dickyougurter=)
Äh varför ska man leva i svält och plåga sig ett helt liv för att vara frisk när man är pensionär och ändå inte kan göra nåt?
Hellre glad och mumsig nu än smal och tråkig som pensionär =)
Skicka en kommentar