i en sal på lasarettet.....

Låg en gång en mycket envis pojke!!!

Förra söndagen började som de allra flesta söndagar...
Barnen åt upp godiset som blivit kvar sedan lördagen, jag och Marcus drog oss extra länge i sängen.
Runt 10-tiden ville Ivar gå ut och cykla med grannpojken, så han ville vänta med frukosten....

Nästasekund sitter hela familjen Hellman i bilen, på väg mot falun.
Vi lämnade av Aron hos mormor och styrde kosan mot akuten. Ivar hade landat med hakan först efter att han och Anton byggt ett hopp av frigolit(?)...

Några stygn i hakan, men först bedövning..... trodde vi ja!
Ivar vägrade efter att ha fått den första sprutan, vilket jag förstår för bedövning svider som fan. Det var bara att söva.... Så mamman och Ivar blev inlagda på avd 34. Där skulle dom bara sätta en nål.... trodde vi ja!
Ivar vägrade det oxå (tack snälla vårdcentralen i djurås för att ni gjort mitt barn stickrädd, det finns faktiskt nåt som heter Emlasalva for your information....) trots att sköterskan bedövat och tog det så lugnt så.




Det hela slutade med att jag och Ivar fick lov stanna över natten, eftersom han fastade så kunde inte jag heller äta, inte förän de sövt honom, då skyndade jag mig upp på jobbet och stal 2 mackor. På operation frågade han sköterskan så mycket att hon sa " - ja du, det ska nästan bli lite skönt när han sover"..




Så spenderade jag alltså mina lediga dagar, på lasarettet, där jag är när jag jobbar. Suck!
Ett dygn och tre stygn senare fick vi i alla fall komma hem igen.

I går skulle stygnen tas.... det var nästan så att jag funderade på om vi skulle bli tvugna att söva igen. Han är envis min pojk! Men nu är dom borta, hakan ser bra ut och Ivar är tillbaka på cykelsadeln.