lördag 14 februari 2009

Alla hjärtans dag

Ingen kan väl ha missat att det är alla stjärtans idag, nä trodde väl inte det.
Jag är egentligen lite motsträvig till den här dagen, jag tycker ju att dom man älskar ska känna det varje dag. Fast idag ska jag älska mina hjärtan extra mycket, om det nu går.
Jag är ju ganska lyckligt lottad, och har tre superfina grabbar här hemma som alla älskar mig det är ganska stort. Dessutom har jag en stor och underbar familj nära mig. Man skulle i stort sett kunna säga att vi samlats allihop runt den lilla pöl som kallas nässjön. Går man ett varv runt sjön hittar man alla medlemmar ur den ursprungliga familjen Östlund... La familia! Går man högervarvet träffar man först syster liselotte, 500 meter till så har man det stora residenset där bror Rickard bor, knappt 500 m till och så hittar man Pappa putte och Mamma Eva-Britt. Sen kommer vi! Däremellan kan man hitta diverse mostrar och mor och far föräldrar. Jag är väldigt familiär, och jag klarar faktiskt inte att flytta allt för långt från mammsen och pappsen, vilket man kanske kan säga om mina syskon oxå. Därför är vi nära nu, fast vi alla har flyttat ifrån varandra. Vi kan nog inte vara längre bort än gångavstånd för att må bra. Jag älskar min familj otroligt mycket! Allihop!

Här är mina hjärtan, mina prinsar. Alla med egna underbara egenskaper.



Vi har vackraIvar, den lilla pojken med den stora viljan. Det är han som plockar blommor åt sin "vackra mamma", som älskar att vara ute och leka, som vill vara stor fast han är såå liten. Han är även min förstfödde, och det är lite speciellt. Redan då var han envis, läkarna fick till slut dra ut honom med sugklocka, han ville nog hellre vara kvar därinne. Man ska aldrig ge sig in i en argumentation med Ivar, han har svar på allt och ger sig inte i första taget.



Sen har vi Aron charmören. Som med ett enda ögonkast kan få mamma vart han vill. De där vackra bruna ögonen! Han är oxå envis, men inte lika mycket som storebror, däremot är han väldigt långsint. Han älskar att mysa, vill gärna kramas och pussas. Han är "storkillestark" ser ni och han kan allt. Men för mamma är han alltid den lilla pompen, minstingen.

För dom här två små liven skulle jag gå igenom eld, det blir så med barn. Man är inte längre bara kvinna, man är mamma och det är fan så mycket större. Som mamma är man inte längre bara ansvarig för sig själv, man är inte längre sig själv närmast. Man är ambassadör för de liv man skapat och man är även ansvarig för att skapa de bästa förutsättningar man kan åt just dessa två små liv. Det gör jag med nöje för er, mammas älsklingar!

Mannen i huset, min älskling Marcus. Han som gör mitt liv en hel del enklare och mycket, mycket roligare. Vi träffades på ÖB hör och häpna. Det var samma sak där, dom där ögonnen som lilla Aron oxå fått. Det behövdes inte så många blickar av dom ögonen innan jag var hooked som man säger.
Sen 2001 är det han som får mig att vakna gladare om morgnarna. Han är min bäste vän och jag har aldrig skrattat så mycket som när jag är med honom.
I år har vi varit gifta i 5 år, och det blir många fler. Älskar dig Coonan marmarian!


Så, glad alla hjärtans dag på er, och alla andra. Men kom ihåg att varje dag är hjärtans dag, så ni inte glömmer bort varandra. All you need is love!!

2 kommentarer:

Stolt Mamma sa...

Vad vackert skrivet. Ja det är svårt att flytta ifrån familjen. Våra sambos får nog kämpa jävligt hårt om dom ska få oss att flytta från sjön! =)

Ha en bra alla stjärtars dag kära syster!

Sofie sa...

Riktigt fint skrivet.
Visst är ens familj den viktigaste.

Synd att jag missade er fredag, men jag återkommer.